Kategori: Rättvisa

Har Sverige varit ett kristet land?

Med anledning av en debatt i tidningen Dagen (här och här) har historia kommit upp på tapeten. Frågan har bland annat gällt om Sverige varit ett kristet land eller inte.  Själv har jag alltid förundrats över alla de kristna (också många frikyrkliga) som stolt framhåller Sveriges kristna arv. På vilket sätt har Sverige varit kristet?

Under den lutherska enhetsstatens tid bedrev Sverige, i Guds namn, storskaliga, ofattbart grymma och förödande krig på kontinenten. Inom landet föraktades och förföljdes religiösa och andra minoriteter. Judar drevs ut ur landet om de inte lät döpa sig. Att konvertera till katolicismen var belagt med dödsstraff. 1624 avrättades två modiga katoliker som vägrade avsäga sig sin tro. 1637 påbjöd myndigheterna att ”zigenare” skulle ut, alternativt dödas utan rannsakan och dom. Påbjudet folkmord, alltså.

Kvinnor har nedvärderats och förtryckts genom århundradena. Detsamma gäller homosexuella; fram till slutet av 1700-talet avrättades människor för sodomi. Sverige har präglats av djupa sociala orättvisor, hierarkier, särlagstiftning, rättsosäkerhet. Kort sagt, orättfärdigheten har funnits djupt inbyggd i landets politiska och rättsliga strukturer.

Men kyrkan då? Svenska kyrkan har fungerat som maktens språkrör och stödtrupp. Den legitimerade krig, konungamakt, dödsstraff och förtryck. De upproriska, kätterska och avvikande har tagits i kyrklig upptuktelse. Prästståndet har motsatt i stort sett varje förändring i demokratisk riktning.

Visst har kyrkan och kyrkans lära satt sin prägel på Sverige. Men kan man därmed säga att Sverige har varit kristet? Nej, i alla fall inte om man med kristen tro menar det Jesus stod för (som jag förstår det): öppenhet, mänsklig värdighet, godhet, rättvisa, inkludering, upp-och-nervända hierarkier, kritik av makten, pacifism, förståelse, nåd.

Per Hammarström

Wesams hungerstrejk är nu inne på tredje veckan

 

 

 

 

 

 

Denna måndag har Wesam hungerstrejkat i två veckor för rätten till ett människovärdigt liv, se mina senaste inlägg. När jag hälsade på honom på lunchrasten idag låg han till sängs, kände sig svag men ändå vid gott mod.

Wesams fall uppmärksammades i TV 4 Sundsvall och detta bidrog helt säkert till att två representanter från migrationsverket besökte Wesam i måndags förra veckan (ett möte då även TV4-journalisten Birgitta Strandh fanns med). Vaga löften gavs om att verket skulle ta tag i Wesams fall. Ytterligare ett möte var utlovat till idag.

I övrigt skrev jag brev till några av Härnösands lokala politiker på förmiddagen. Kommunstyrelsens ordförande, Fred Nilsson (s) hörde av sig efter lunch och vi hade ett kortare telefonsamtal. Fred uttryckte sitt stöd för Wesam och sa sig vara beredd att bidra och agera. Lokaltidningen har också fått ett tips om saken.

 

 

Wesam hungerstrejkar för rätten till ett liv

Igår, måndagen den 15 juli 2013, påbörjade Wesam El Hadad Mohamed en hungerstrejk. Hans aktion handlar om att kräva sin rätt, att grundläggande mänskliga rättigheter ska gälla, att en fullkomligt absurd situation berövar Wesam hans liv.

Wesam är statslös palestinier från Gaza och kom till Sverige som flykting för fem år sedan. Innan han kom till Sverige hade han vistats en tid i Förenade Arabemiraten och därefter i Vitryssland. Väl i Sverige fick han avslag på sin asylansökan.

Beslutet innebar alltså att Wesam skulle skickas ut ur landet. I Stockholm uppmanades han därför av polisen (den myndighet som verkställer utvisningar) att söka visum på Vitrysslands och Förenade Arabemiratens ambassader, vilket han också gjorde. På ambassaderna fick han naturligtvis inget visum. Stockholmspolisen vidtog inga fler åtgärder.

Inte heller polisen i Boden gjorde några försök att verkställa utvisning, hävdade att det inte finns minsta möjlighet att något av dessa länder skulle ge en statslös palestinier uppehållstillstånd. Varken i Boden eller i Stockholm har Wesam försökt att hålla sig undan utan funnits tillgänglig för polisen.

Nu har Wesam placerats på en av Migrationsverkets förläggningar i Härnösand.  Han lever på lägsta dagersättning, 25 kr/dagen. Då det finns ett utvisningsbeslut har han inte tillåtelse att arbeta, läsa svenska eller studera.

Han lever inte som papperslös, håller sig inte undan. Han är beredd att samarbeta med svenska myndigheter fullt ut. Men svenska myndigheter är tysta, agerar överhuvudtaget inte alls. Tystnaden är kompakt.

Wesam är utbildad, han både kan och vill jobba. Han skulle kunna och vill bidra. Men dag in och dag ut lever han i ett vakuum. Hans liv vara rinner iväg till ingen som helst nytta. Situationen är fullkomligt rättsvidrig.

Det är därför Wesam hungerstrejkar. Och därför borde varje rättskännande medmänniska stå upp för hans sak. Uttrycka solidaritet. Bilda opinion.

 

 

Rasism med ekon från kolonialismen

Idag publicerar tidningen Dagen min insändare Det finns en vardagsrasism. Den är ett svar på Alf Ronnbys inlägg  publicerad i Dagen 2013-02-12. Ronnby, docent i socialt arbete och debattör som bland annat varnat för faran med det multikulturella samhället (här en länk till hans bok Smygande islamismen), menar att det är fel av de politiskt korrekta att ifrågasätta rasistiska stereotyper, som bilderna av svarta i seriealbumet Tintin i Kongo, Black-face figuren i Lilla hjärtat och den numera berömda bortklippta dockan i Kalle Ankas jul.  Han påstår att de politiskt korrekta både saknar humor och historiskt perspektiv. De ”ägnar sig, liksom i forna Sovjetunionen, åt historierevisionism” och är därmed ”auktoritära och förtryckande”.

I min replik bemöter jag en del av dessa, enligt min mening, fullkomligt bisarra påståenden. Fortsätt läsa

Gud rike är politik – men på ett annat sätt

”Mitt rike är inte av denna världen”, säger Jesus till den romerske landshövdingen Pontius Pilatus, när han ställd inför rätta anklagas för uppror. Hur ska man tolka det här påståendet Jesus gör? Är det en andlig Jesus vi möter, som försöker tona ner politikens betydelse? Eller möter vi en Jesus som underkänner Pilatus makt och förespråkar en stat styrd av Gud?

En del kristna drar slutsatsen att den värld vi lever i är ointressant för Jesus. Eftersom Guds rike inte är av denna världen ska inte kyrkan ägna sig åt världsliga saker som politik – alltså angelägenheter vi människor har gemensamt. Kyrkans uppgift är andlig, att predika syndernas förlåtelse och individens frälsning. I skydd av den mer eller mindre isolerade församlingen ska människor bevaras från denna världens ondska i väntan på en bättre tillvaro. Fortsätt läsa

Världslig makt eller ödmjukt tjänande?

I Bibeln, både i Gamla och Nya testamentet, finns bilder av Gud som kärleksfull, självutlämnande och tjänande. Det här kan man se när man betraktar Jesus. Han kom inte för att skaffa sig tjänare och rikedomar, inte för att samla ihop en armé och bygga ett världsligt rike. Han kom för att uppsöka den som gått förlorad, ge liv, bryta ner förtryckande strukturer. Han avvisade erbjudandet om världslig makt. Hans Rike är inte av denna världen. Hans makt är annorlunda, sprungen ur det ödmjuka tjänandet.

Under Konstantin den stores tid, på 300-talet, sägs det att Gudsbilderna förändrades. Jesus började framställas som den himmelske kejsaren, fursten i toppen av hierarkin. Varför? Därför att Jesusrörelsen hade gått från att vara en tjänande kraft i samhällets marginal till att bli den statsbärande Kyrkan, den Kyrka som legitimerade statens makt och förtryck. Kyrkliga ledare omfamnade med glädje den nya privilegierade ställningen och världsliga makten. Det kors som varit en symbol för ödmjukhet, tjänande och försoning blev en symbol för makt, stat, militär styrka och dödande av fiender. Fortsätt läsa