Kategori: Rasism

Islam som betydelsebärande negation

Marcus Birro, hyllad av kristna i mitt facebook-flöde och utnämnd till årets kristna förebild av Dagen, har i dagarna deltagit en pod tillsammans med bland annat Ingrid Carlqvist. Där uttrycker han sig både antimuslimskt och instämmer i det som Carlqvist säger om islam, bland annat att islam är en barbarisk religion och att den till 98 % är en totalitär ideologi.

Men det som gör mig speciellt beklämd som kristen är att kristendomen framställs som islams motpol. Bland annat säger Carlqvist att kristendom till skillnad från islam är god och civiliserad. Jag tror att det är ett vanligt resonemang i kyrkan, att ställa ”islam” mot ”kristendom”. Många upplever att de behöver en betydelsebärande negation för att definiera sig själv, ”vi” är inte som ”de andra”. De andra är onda alltså är vi goda, de andra är barbariska alltså är vi civiliserade, de andra är regelstyrda medan vår tro kommer från hjärtat. Det här är inte första gången kristna har använt sig av den här typ konstruktioner. I 2000 år har judar haft liknande funktion i den kristna världsbilden. Judarna har framställts som snikna, lögnaktiga och orena medan kyrkan representerade det motsatta. Den bilden av judar har lett till oerhörda förföljelser och utbredd antisemitism i Europa.

Hur kan vi som kristna tillåta att det händer igen men denna gång med muslimer som motpol istället för judar? Vi som kristna borde istället för att utsätta andra för rasism, fördomar och förföljelser stå upp för varje människas värde och döma varje människa för vad den gör inte vilken religion den tillhör. Själv känner jag ett stort släktskap med många muslimer, vi delar erfarenheter om hur det är att vara troende och människa. Vi är medmänniskor helt enkelt. Gud är större än att vi kristna ska behöva definiera oss genom att hata och se ner på andra.

Ylva Hammarström

Hur tänkte dom där?

Idag skriver Jonthan Lehman en krönika på Expo-idag om förintelseförnekaren Åke Sandin, tidigare bland annat ordförande för Svenska freds. Sandins antisemitiska uttalanden har länge varit väl kända och omdebatterade, åtminstone sedan slutet av 1990-talet. Efter kritik från Svenska Freds nuvarande ordförande Anna Ek har nu Sandin bestämt sig för att lämna Svenska Freds, se här.

Så sent som 2010 prisas samma Sandin av Ickevåldsfonden med Sveriges kristna råd som huvudman. Priset delades ut i Storkyrkan av ärkebiskop Anders Wejryd. ”Åkes livsgärning för fred prisas” heter det på SKR:s hemsida. Man undrar hur dom tänkte där. Enda rätta vore att återkalla priset.

Men å andra sidan kan det vara svårt eftersom Ickevåldsfonden lades ner 2010. Vore i vart fall kul att höra hur den styrelse och/eller det råd som beslutade om pristagarna (här) tänkte.

Rasism med ekon från kolonialismen

Idag publicerar tidningen Dagen min insändare Det finns en vardagsrasism. Den är ett svar på Alf Ronnbys inlägg  publicerad i Dagen 2013-02-12. Ronnby, docent i socialt arbete och debattör som bland annat varnat för faran med det multikulturella samhället (här en länk till hans bok Smygande islamismen), menar att det är fel av de politiskt korrekta att ifrågasätta rasistiska stereotyper, som bilderna av svarta i seriealbumet Tintin i Kongo, Black-face figuren i Lilla hjärtat och den numera berömda bortklippta dockan i Kalle Ankas jul.  Han påstår att de politiskt korrekta både saknar humor och historiskt perspektiv. De ”ägnar sig, liksom i forna Sovjetunionen, åt historierevisionism” och är därmed ”auktoritära och förtryckande”.

I min replik bemöter jag en del av dessa, enligt min mening, fullkomligt bisarra påståenden. Fortsätt läsa

Juden verboten!

På Yad Vashem i Jerusalem finns ett foto från Nazityskland. På fotot syns ett stängsel där det hänger en skylt med texten ”Juden verboten!”. Innanför stängslet syns ett altare med ett krucifix. Judar tilläts alltså inte att gå in till en plats där tanken var att besökaren andaktsfullt skulle betrakta – en jude. I den Nazianstrukna kyrkan gjordes inte kopplingen att Jesus, den man bekände världens frälsare, tillhörde samma folk som betraktades som världens avskum.

Ibland har det som ett slags försvar hävdats att kyrkan visserligen stod för en tveksam antijudaism, ett avståndstagande från judendomen som religion, men man var svurna motståndare till nazisternas antisemitism, det vill säga avståndstagandet från judarna som ras. Fortsätt läsa

Viktig manifestation för öppenhet och mångfald

Idag är det den 5/12. Klockan fem i tolv stod jag och huttrade av köld på torget i Härnösand tillsammans med några hundra andra på 5i12-rörelsens årliga manifestation för öppenhet och mångfald. Unga, gamla, fattiga, rika, folk från all världens hörn samlade för att hävda varje människas lika värde. Det var fruktansvärt kallt men engagemanget och glädjen värmde desto mer. Mötte flera från ”min” pingstförsamling och det kändes bra. Att som kristen finnas med i dessa sammanhang känns självklart, att jobba tillsammans med andra som verkar för fred, rättvisa och öppenhet. Fortsätt läsa

Om Libanon och den globala rasordningen

Man ser dem överallt i Beirut, denna pulserande och dynamiska stad: gästarbetarna. Det är syrierna som arbetar på otaliga byggen, renhållningsarbetarna från Bangladesh, städarna från Sri Lanka, hushållsarbeterskorna och barnflickorna från olika afrikanska länder. Ju svartare, desto längre ner i den sociala hierarkin.

Samtidigt min vita dotter, bosatt i Libanon. Hon är populär, blir erbjuden jobb (då talar jag inte om städjobb), anses kunnig och välutbildad. Och när folk hör att hon kommer från Sverige! Hon är drottning, helt enkelt. Fortsätt läsa